Hur kan vi hjälpa dig?

Vi går in i medicinska databaser där all vetenskaplig forskning är samlad. Sedan väljer vi i första hand de studier som är störst och mest trovärdiga – så kallade metastudier och systematiska översikter. De grundar inte sina resultat på en enstaka studie utan de ställer samman all den forskning som gjorts om ämnet i fråga – och väger samman resultatet. Därefter väljer de studier som är färskast, helst från senaste ett-två åren. Forskningsresultat är färskvara och vi vill vara i framkant och redovisa det som är absolut senaste nytt.

Det finns i dag ett stort utbud av medicinsk information. Vi väljer enbart seriösa källor som databaser med studier som har granskats av referees, det vill säga forskare med specialkompetens inom området ifråga. Andra källor kan vara SBU, Statens Beredning för Medicinsk och Social utvärdering, som är en myndighet som har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder och insatser inom hälso- och sjukvård samt tandvård.

Det är i huvudsak livsstilen som styr, inte generna. Gör man en förändring till det bättre vad gäller livsstilen så hejdas inflammation med mer och åldrandet hejdas. I det enskilda fallet med många faktorer som påverkar hälsan kan man inte säga hur mycket längre en viss individ lever. Men alla påverkas i någon mån. Gör man flera positiva förändringar och börjar i tidiga år är chansen större att man får fler år till livet än om man gör lite och börjar sent.

Det borde det vara! En anledning till att det inte är så kan vara att såväl utbildning som den kliniska vardagen ägnas åt riskfaktorer och sjukdomar. Vårt perspektiv är i stället det omvända, nämligen intresse för varför vissa människor är så friska. Vi letar efter friskfaktorer. Vården i dag är överlastad med fyllda väntrum och långa köer, det känns som att man inte orkar eller har tid för det förebyggande arbetet, det blir inte prioriterat. Att söka efter senaste nytt i forskningen finns ofta inte heller tid eller kunskap för att göra.

I dag vet vi att en ohälsosam livsstil skapar inflammation i kroppen vilket skadar vårt immunsystem, våra kärl och alla våra organ. Inflammationen pågår dag ut och dag in och skadorna som uppstår har liknats vid att man rostar invärtes. Detta kan leda till ett stort antal sjukdomar och en förtida död.

Läs mer i vår gratis guide om inflammaging. Den hämtar du hem längre ner på denna sida.

Ja, så är det och man blir lätt förvirrad. Om man refererar till en enda studie är det mycket möjligt att en annan enstaka studie visar något annat. Det kan till exempel bero på vilken metod som man använt i studierna. Men refererar man till en systematisk översikt – som är en sammanslagning av kanske 10, 50 eller 100 studier – då är det mer att lita på. Stora studier är mer tillförlitliga. Ett bra tips är därför att se vem som har bäst underbyggda argument.

Det finns flera olika sätt att genomföra forskning: vetenskapsmetoder. Forskare börjar med en frågeställning man vill hitta svaret på. Man brukar säga att det är frågan som styr vilket slags forskningsmetod man ska välja. Handlar det om mätbara begrepp så är det statistik som gäller – och det finns en uppsjö av olika statistiska test – som ger lika resultat. Handlar det om erfarenheter eller upplevelser väljer man en kvalitativ metod där fakta fås fram genom t ex djupintervjuer eller fokusgrupper.